Lokalrevy på Gnistan

Besökte årets upplaga av Teaterspegelns revy, Rena Såpan. En trevlig liten historia som inbjöd till åtskilliga skratt. Ändå, så kom jag på mig att titta på klockan ett antal gånger och önskade så smått att ensembeln skulle stökat av hela showen innan pausen. Kan det vara stress som pockar på? Att man känner att "nu har jag gett det här tillräckligt av min tid?". Finns det något annat viktigare att göra för tillfället? Eller har jag helt enkelt svårt att finna något intressant i mer än en timme?















Andreas skrattade när jag kollade av min Facebook, mitt under föreställningen. Inte för att det är så fantastiskt spännande med FB, utan mest för att jag äntligen fått den förbannade appsen att funka på telefonen! Teknikens under är nog en generationsfråga, trots allt, när jag svurit över att det inte funkar i flera dagar och gjort om samma procedur gång på gång där allt bara går runt runt i en konversationen på min dator, så petar Emma i den på fem röda, och allt funkar klockrent.

Ja, vad säger man, ibland önskar man att man skulle känna nån i ITbranschen... ;)

Jag är trots allt glad, att Andreas höll sig vaken och inte slumrade till och drog några "stockar" som sist, när vi var till Lycksele och tittade på Ronny Eriksson... Det va inte lite pinsamt de!


RSS 2.0