|
Helgen förflutit lugnt.... inte nåt större intag på påskägg, tycker att de här sockeräggen i kulörta färger inte ens kan benämnas som godis, ja menar... de e väl förjävla äckligt! Trots det, så hade vågen ändå krypit upp några hekto när jag äntrade plattan imorse... O.o
På min våg finns det två små dekaler, den ena visar att man inte får slå på den med hammare... hehe, kan förstå varför!! Och den andra visar "slippery when wet"!?! Men snälla nån, det finns väl ingen som kliver på vågen blöt??? Inser ni hur mycket ett blött hår kan väga?? Fniss....
Jo, nu e de i alla fall bråttom kan ni tro och jag intalar mig själv att imorgon är det MÅNDAG med stort M... nja inte Mmmmm alltså, hehe alltså.. Mmmm Marabou.. kommer vi inte att se på en överskådlig tid framåt. Nu jävlar blir de åka av om de ska bli nån Beach2010!
Hjälpt mamma idag att fixa en egen blogg. Är hon inte coolast va? Introducerade Fejjan för henne för nån månad sen, men hon är lite som jag, vill egentligen bara prata om mig själv.. skratt. Så nu är den där: http://ingridspetunia.blogg.se
Gå in och kolla hennes trädgård!!
Förstår egentligen inte hur hon bär sig åt. För här faller minsann äpplet långt ifrån hennes träd eller trädgård och de gröna fingrarna kommer antagligen bara i varannan generation eller nåt. Kimpan är ju ganska intresserad och om man har en krukväxt som gått i koma, så kan man bara ställa in den på hans rum, så tar den sig efter några dar. Annat är det hos mig. Kan inte ens hålla liv i en svärmorstunga och de få växter som bor hos mig, de vet minsann att är det vattning, så suger man åt sig. För det kan dröja läääänge tills nästa gång det ramlar lite fukt å deras väg.
Mamma hon sår frön och driver upp plantor för sommaren, ja och då menar jag inte vanliga små plant som man kan köpa hos vilken handelsträdgård som helst. Här snackar vi kraftiga små buskar som sprudlar av liv och kan knäcka vilken florist som helst! Om de då inte hamnar i min lilla balkonglåda förståss, för då e de slut på de roliga, och inom kort så är det bara några skrumpna stickor kvar.
Hade förresten en Yuccapalm en gång, som verkligen sett sina bästa år. Till och med katten hade gett upp sitt evigt tuggande på den. Mamma förbarmade sig över den och vips så blev den ett stort och ståtligt träd, ja de e sånt man inte fattar....
Trots det, så är det ändå "moi" som alltid får det stora förtroendet att vara blomvakt när hon åker på semester. Å då menar jag inte nån repa på sommaren med husvagnen, nej, det är alltid i MARS månad, som jag får den högaktningsfulla uppgiften att hålla koll på "Plantskolan". Här är det gröna lådor i rader och i alla hörn, med små små spröda skott i, som man bara kan blåsa av med en lätt pust eller rent av döda, med för stark stråle vatten. Varje år så meddelar jag förståss att ansvaret ligger inte på mig, utan det som lever när hon kommer hem för hon nöja sig med. Trots det så blir det jag nästa år ändå. Tack mamma, för att du alltid tror på mig!
Nä nu blir det en del till här av Millenniumtrilogin.. Jag är ju lite efter som vanligt och har inte hunnit tugga mig igenom den ännu.
Simma lugnt allihopa, å glöm inte vattna blommorna!
|
|
