|
Slantade in ett par skor idag. Inte för att jag behöver nya skor. Nej, med handen på hjärtat skulle jag nog kunna utrusta ett mindre land, med icke fotriktiga skor, och med helt vansinnigt höga klackar. Dessa godingar, se bild, kommer jag antagligen inte att promenera någon längre sträcka i...
När Andreas ofta påpekar detta och frågande tittar på ett av par av mina nya älsklingar, så måste jag gång på gång försvara att jag är en tusenfoting och behöver alla dessa små sötingar.
I helgen tänkte jag faktiskt göra en liten utredning i klädkammaren och röja upp lite. Just nu är det någon som gjort en strike längs hela skoraddan och det är väldigt svårt att matcha ihop ett par.
Då är det ju ändå tur att man köper många snarlika...
Hockey ikväll... =) Laddar upp med Tex Mex. Mailade redan på förmiddan en länk till sambon: http://www.tasteline.com/Inspiration/Vardag/Tex-mexfavoriter/ med smarriga recept, föreslog till och med Mojitos och mig endast iklädd sombrero. Allt för att undvika kött, paprika å shit rester från i tisdags.. Glömde nämna då att det var gröna syrliga äpplen i den grytan och dessa har numera gått över till äppelmos.
Hoppas på en bra match, likt den mot HV71 för någon vecka sedan. Då var det roligt att titta på hockey igen och man kände sig lite lagom stolt att komma ifrån Foppaland och Örnsköldsvik, som får stoltsera med denna proffstrio i första kedjan, Foppa, Sundström och Näslund. Bortglömt var "den gnälligaste spelaren i eliserien" och den långa skaderapporten på comebackernas Foppa.
När vi sedan laddade i lördags med Pizza, Bärs och ett oövervinnerligt MODO, som skulle peta ner Frölunda för gott och då komma upp på slutspelsplats för första gången sen i september, så grusades förhoppningarna ganska snart med en oavgjord match där båda lagen ville lika mycket, eller lika lite??
Lätt att sitta framför tvn och gnälla förståss, när man själv inte ens kan åka skridskor, än mindre passa en puck! "Det där gjorde VI bra och fy fan vad DOM spelar dåligt", skrålas det från vår tvsoffa.
Själv är jag som Bambi på hal is. Vet inte varför man inte lärde sig sånt när man gick i skolan? Kan det ha varit hjälmtvånget och att man blev ful i håret? Samtidigt som man antagligen hade profilen av en äggsjuk höna, där man gled fram utan att kunna stanna, och det gick ju faktiskt inte för sig...
Eller..., så är det helt enkelt omöjligt, om man nu är en tusenfoting?
Ja, eftersom nu Andreas har några år bakom sig i hockeyrinken, så har jag bett honom om en liten kurs i skridskoåkningens grunder. Skulle fått den utbildningen på Hôtel de Ville i Paris, men de va ju så jämarns kallt att vi beslöt oss att fokusera på de franska vinerna istället. =)
Nä, nu laddar vi inför ikväll och ger faan i nutriletten... den vinner man minsann inga matcher på, och nu är det allvar!!
|
