Imse Vimse Spindel...
Sambon berättade imorse att han haft mardrömmar under natten. Han vaknade till av att han kände något som kröp över huvudet. Tittade sömndrucket på mig som sov, med en spindel stor som en knytnäve, promenerandes över min panna. Han slog till spindeln som gjorde en saltomortal ner på golvet och in i hörnet. Han fick därefter kliva upp för att se efter om den var kvar och naturligtvis hade det stora krypet gått upp i rök. Ska man tyda hans dröm så betyder att drömma om en spindel att man inte ska låta sig slås ner av sina motgångar, utan envist fortsätta mot det hägrande målet. Kryper spindlarna på dig i drömmen kommer du inom kort att ärva en större summa pengar. Om man nu tror på sånt förståss... ;) När jag för många år sedan väntade Lilleman så vaknande jag också upp av att jag drömt att något promenerade på mig. Jag tyckte också att jag såg något med många ben springa över min kudde, men här bestämde jag mig för att besten verkligen var en dröm, la mig ner igen och somnade om. Kvällen efter sitter jag och dåvarande äkta maken framför tvn när något fångar min uppmärksamhet ovanför tv-apparaten och på den vita väggen. Den största spindel jag sett i frihet flanerade i sakta mak längs vår strukturtapetsbelagda vägg och upp mot taket. Så här efteråt kan jag säga att det var en himla tur att monstret gick på väggen och inte på mig. Då hade jag nog inte skrikit och fäktat, utan bara dragit sista sucken, dött på fläcken och i tysthet. Panik och kalabalik utbröt naturligtvis och min exman, som inte heller tycker så där överdrivet mycket om insekter, fångade tillslut in den objudne gästen i en burk. Då jag insåg att nattens dröm kanske inte var en dröm och att vi möjligtvis sovit tillsammans med denne tredje part så flippade jag naturligtvis ur helt. Gravid och med hormonerna sprutandes ut genom öronen så väckte jag Prinsessan och lille Kimpan, packade raskt ihop de nödvändigaste och flydde hals över huvud med man, barn och katt för att husera hos svärmor. När lugnet lagt sig så åkte vi dagen efter hem för att syna monstret i burken på köksbordet. Vi tog burken till tropikhuset Norrlands Ark i Arnäs som blev mäkta imponerade och sände vidare krypet i förseglad box till Naturhistoriska Museet i Stockholm. Efter någon dag ringde museet också upp och ville veta mera om vår natur och flora kring huset, då de konstaterat efter obduktion att detta troligtvis var en utrotningshotad variant av Vargspindel. Vargspindeln har gulsvartrandiga håriga ben, kan bli upp till 8 cm och har fått sitt namn eftersom den istället för att använda nät, springer och fångar sitt byte. De har utmärkt syn, och jagar främst på dagarna. Honan bär med sig äggsäcken tills den kläcks och bär sedan ungarna på ryggen ett tag, matar dem med stora byten som hon dödat och tuggat till dem. Bett kan vara smärtsamt och skapa infektioner för känsliga personer. Det finns inga rapporterade dödsfall av bett från vargspindlar, men en fullvuxen hund kan dö inom några timmar. Vissa arter av Vargspindlarna lever på den giftiga Aga paddan. Ett bett leder till att paddan dör inom en timme. Då honan kan lägga hundratusentals ägg så blev det en rejäl dammsugning innan vi kunde flytta hem igen. Forskaren från Naturhistoriska ringde upp nån gång igen med förhoppning om att vi skulle stött på några fler exemplar. Då denna stackare fått sätta livet till på sin sista resa mot huvudstaden. Jag svarade att om så skulle ske, så kunde de få hela huset av oss, för att där i lugn och ro kunna studera arten vidare. Vi skulle inte bo kvar! Min spindelfobi är sedan dess klart botad. Finns inte en normal, svensktalande insekt som kan skrämma mig idag. Men, om jag drömmer och vaknar upp, så tar jag inte alltid en dröm för en dröm...
|
|
|
|
||
|