Katla, Botniabanan och dags att sluta röka nu igen...
|
Fick för en tid sedan höra att en kär vän blivit allvarligt sjuk. En tumör utan möjlighet att operera. Genast gick tankarna åter igen till att det är dags att sluta röka (å det för länge sen förståss!!)
Hade ju nånstans en deal med mig själv att jag skulle sluta med dessa dumheter "innan man får barn". Flyttade fram deadline på överenskommelsen till "innan jag fyllt 30" och sedan blev det 35. Shit, jag låter som Botniabanan!! Vid slagna 40 så var det antagligen så mycket annat att planera, och möjligtvis lite åldersnoja att gå igenom, så där glömdes löftet bort. Nu vankas 45-års dagen här i höst och snaran börjar åter att dras åt.
Varje gång anfallet att sluta röka dyker upp så attackerar jag det med att jag bör ju ändå gå ner i vikt först. För ALLA vet ju att man drar på sig några extra kilon när man slutar röka! Sedan kan man ju inte ändra på allt samtidigt. Jag menar, "Rom byggdes ju inte på en dag!"
Sedan är det svårt att "få gamla hundar att sitta", vilket sambon hårt fick erfara när han nyss flyttat in till mig och kärleksfullt skulle få sin älskade att äta nyttigare, (gärna sittandes vid matbordet och inte på golvet eller diskbänken), avlägsna mig från mitt vinglas och få mig att "dra ner" på rökningen.
Han är målinriktad, tuff och beslutsam min sambo, men Mr DerAasen insåg tillslut att för att få slippa dela sitt liv med Katla från Bröderna Lejonhjärta, så var det bäst att vackert backa och acceptera hela paketet så att säga...
Nu är jag ju faktiskt på gång med vikten och det börjar rulla på riktigt fint med daglig motion, kosthållning och enligt mina preferenser nästan nollvärde på alkoholkonsumtion, så därför känns det som lite läge att ta itu med detta nu.
Så därför sätter jag nu detta på min Todoo-lista.
Tänker på dig SlamsMaja... <3 |
|
|
