ElakaEva

Frågan om jul kom upp förra helgen. Jag försökte förklara för min mor att almanackan står idag på 24e september och det är långt kvar tills det är dags att åter samla familjen kring julskinkan.  

Hon tar sällan "No for an answer" min mor, och delgav livligt att ALLA andra hade redan tackat ja till evenemanget och det var nu bara min del av klanen som gjorde att hon inte kunde sova på nätterna på grund av ovissheten över hur många sillbitar som skulle kunna gå åt.  

Det hela är sprunget ur en urgammal tävling där man som matmor redan fyra månader innan ska få alla närmast sörjande att ställa kosan mot Domsjö på den heligaste dagen på året. Det gäller så att boka upp alla, INNAN någon får en annan inbjudan.  

Så här har det varit så länge Kalle Anka önskat God Jul vid tresnåret och varje ny sambo, pojk/flickvän eller annan respektive som introduceras i släkten får redan vid andra daten lova och svära att alltid fira jul med "La Familia". Glöm din egen familj, endera är du med oss eller emot oss! Så här gör vi, och har gjort, sen långt innan Jesusbarnet låg i sin vagga.

Jag själv ser ju heller ingen jul utan min mamma i en röd fin blus, klagandes över att fatosten inte blev som den skulle, bråka över att ingen äter lutfisk eller Vattlingon och kommendera Wille att hämta mer julmust i källarn att servera alla mina nära och kära.

Men, nu är det ju så att sambon också har en liten mamma, samt nära och kära, som i flera år fått nöja sig med ett enkelt julkort, så i år kanske den heliga familjetraditionen måste ge vika för nya traditioner.  

Varför är det så viktigt att ses just på julafton? Vi har ju varandra året om!  

Ja, hur det nu än blir så är det faktiskt hela 4 månader fram till den spännande upplösningen på den här historien och det kan också hända att jag sitter och bloggar under en palm på Mauritius just den dagen... ;)

Innan vi kommer dit ska vi njuta av en färgrik höst och en ljus advent.  

Fyll dina dagar med liv, inte ditt liv med dagar... <3